Gargoylegecko

Om arten

På engelska heter arten gargoyle gecko efter de små, spetsiga knölarna längst bak på huvudet, som liknar de utmejslade vattenkastarna på gotiska kyrkor. Vissa djur har två tydliga knölar, andra en hel rad, och de växer fram med åldern. Nykläckta ungar har ett slätt, runt huvud. Huvudet är brett och triangulärt och kroppen kraftig, och knölarna har också gett den det engelska namnet knob-headed giant gecko. Under tårna sitter lameller som fäster bra, och den tunna svansspetsen kan gripa om grenarna. I Sverige går den oftast under det engelska namnet, gargoyle.

Arten beskrevs 1869 av den franske apotekaren och naturforskaren Arthur Bavay under namnet Platydactylus auriculatus och har sedan 1883 hetat Rhacodactylus auriculatus.

En vuxen gargoyle mäter 18-23 cm inklusive svans, varav kroppen från nos till kloak utgör upp till omkring 12 cm. Vikten ligger vanligen på 35-70 g. Färgerna varierar från grått och brunt över rött till gult och orange, ofta med ränder, fläckar eller marmorering, och uppfödare har avlat fram många varianter. Svansen kan släppas om djuret blir gripet eller rädd. Till skillnad från svansen hos den kransade ögonfransgeckon växer den ut igen, men den nya svansen blir sällan lika fin.

Gargoylen är robust och lugn och tål oftast hantering bra. Hanarna är territoriella och slåss, så de ska hållas var för sig.

Skötsel

Terrariet

Ett vuxet djur behöver ett terrarium på minst 45 × 45 × 60 cm (längd × bredd × höjd). Flera guider rekommenderar 60 × 60 × 60 cm, och eftersom gargoylen kommer oftare ner på marken än den kransade ögonfransgeckon är extra golvyta värd mer än extra höjd. Ungdjur under ca 12 g trivs bäst i en mindre uppfödningslåda, där de lätt hittar maten.

Inred med sneda och vågräta grenar, korkrör och korkbark på flera höjder och tät växtlighet, så att djuret kan krypa undan. Levande eller konstgjorda växter som pothos och bromelior ger både gömställen och fukt. Som bottensubstrat passar en fuktig blandning av kokosfiber, jord utan gödning och lite sphagnum. Om du vill att honan ska använda en äggläggningslåda kan ett grovt bottensubstrat som hon inte kan gräva i, till exempel orkidébark, hjälpa.

Terrariet ska ha god ventilation, helst med nätöppningar både upptill och nedtill. Måtten gäller ett djur. Håller du en hane tillsammans med honor ska terrariet vara motsvarande större.

Temperatur

På dagen ska det vara 22-27 °C i terrariet, och ett litet område högst upp får gärna nå 26-28 °C. På natten ska temperaturen sjunka till 18-22 °C, och på vintern tål djuret nätter ner till 16-18 °C. Vissa hållare ger en liggplats på upp till 29 °C, men den låga änden är den säkraste.

Värme är den största faran. Lufttemperaturer över ca 28 °C bör undvikas, och vissa hållare flyttar djuren till ett svalare rum under värmeböljor. I de flesta svenska hem är extra värme onödig. Om det är kallt på vintern kan en låg värmelampa eller en värmematta på sidan, styrd av en termostat, hjälpa. Mät med en digital termometer både upptill och nedtill, och låt en del av terrariet vara ouppvärmd.

Luftfuktighet och vatten

Luftfuktigheten ska pendla mellan ca 50 och 80 %. Spraya terrariet på kvällen så att fuktigheten stiger till 70-80 %, och låt den sjunka till omkring 50-60 % under dagen, så att bottensubstratet hinner torka upp. Konstant fukt ger mögel och hudproblem.

Gargoylen dricker droppar från blad och rutor, men ställ också fram en låg skål med färskt vatten, som byts dagligen. En hygrometer visar om rytmen håller. Om det sitter hudrester på tår och svans är luften för torr.

Ljus och UVB

Arten är aktiv i skymningen och på natten och klarar sig utan UVB när kosten innehåller D3-vitamin. Svagt UVB-ljus anses dock numera vara god praxis, eftersom det ger en säkrare kalkomsättning och mer aktiva djur. Använd ett svagt lysrör för skuggdjur (Ferguson-zon 1), till exempel ett T5-rör på 2,4-5 %, med minst 15 cm ner till de översta grenarna, och låt resten av terrariet ligga i skugga.

Ha ljuset tänt ca 12 timmar per dag på sommaren och 10-11 timmar på vintern, gärna styrt av en timer. Använd inte färgat nattljus. Natten ska vara mörk.

Utfodring

Grundfodret är färdigblandad pulverkost för fruktätande geckoer, uppblandad med vatten till en tjock gröt. Märken som Repashy och Pangea är utvecklade för den här gruppen av geckoer och innehåller frukt, protein, kalk och vitaminer. Servera en liten skål var 2:a-3:e dag till vuxna och dagligen eller varannan dag till ungdjur under ett år. Ta bort rester efter ett till ett och ett halvt dygn. Skålen sitter bäst på en hållare en bit upp.

Ge dessutom levande insekter ungefär en gång i veckan till vuxna och 1-2 gånger i veckan till ungdjur: syrsor, gräshoppor, dubiakackerlackor eller vaxmott-larver som godbit. Insekterna får högst vara lika stora som avståndet mellan djurets ögon och ska pudras med kalk med D3-vitamin. Gargoylen är gladare för levande föda än den kransade ögonfransgeckon, och många uppfödare ger insekter oftare.

Mogen frukt utan citrus kan ges som godbit, men färdigkosten ska vara huvudfodret.

Beteende och hantering

Gargoylen är lugn och kan bli ganska tam, och de flesta djur tål att hanteras. Håll passen korta, 5-10 minuter ett par gånger i veckan, och ge nya djur ett par veckor i fred så att de får vänja sig. Sitt lågt, så att ett hopp inte slutar på golvet. Ta aldrig tag i svansen.

Hanar ska hållas var för sig, eftersom de slåss, och även under parning kan en hane vara hårdhänt. En hane kan hållas med en eller flera honor, men att hålla dem enskilt är den säkraste lösningen. Gargoyler äter gärna mindre ödlor, så håll dem inte tillsammans med andra arter eller med artfränder av mycket olika storlek. På dagen sover djuret i bladverket, och de flesta blir först riktigt aktiva på kvällen.

Om den känner sig hotad kan den väsa och gapa, men oftast stannar det vid hotet.

Avel

Könsmognad och könsbestämning

Hanarna kan oftast användas i avel från omkring ett års ålder, om de är stora nog. Honorna behöver längre tid, och de flesta uppfödare väntar tills honan är minst 18 månader och i gott hull, typiskt 35 g eller mer. Hanarna känns igen på en bula vid svansroten och en rad porer framför kloaken. Unga honor kan ha en liknande bula, och små djur kan ha fördjupningar som liknar porer, så använd ett förstoringsglas och vänta med att fastställa könet tills djuret närmar sig könsmognad.

Parning

Arten är inte bunden till någon bestämd säsong, men de flesta ägg läggs från vår till höst. Många hållare ger djuren en svalare vinter, till exempel omkring 20 °C på dagen och 17 °C på natten, för att sätta fart på aveln och ge honan tid att bygga upp sina kalkreserver.

Släpp in hanen hos honan i hennes terrarium och följ dem noga de första dagarna. Parningen kan vara våldsam, och hanen biter honan i nacken. Äggen kommer 30-60 dagar efter parningen, eller först några månader senare, beroende på var honan befinner sig i sin cykel. Separera djuren om honan skadas eller jagas.

Äggläggning och kullar

Honan lägger två ägg åt gången, ett från varje äggstock. Under goda förhållanden kan hon lägga många kullar under en säsong, och upp till åtta-nio per år nämns, men antalet beror mycket på hennes kondition och ålder.

Ställ in en äggläggningslåda med fuktig sphagnum eller kokosfiber i terrariet, annars gräver honan ner äggen i bottensubstratet. Hon behöver gott om kalk och insekter under hela säsongen. Avbryt aveln om hon tappar märkbart i vikt.

Inkubation

Flytta försiktigt äggen över till en liten låda med fuktig perlit, vermikulit eller ett konstgjort substrat, utan att vända dem. Markera ovansidan med blyerts. Lådan ska ha små lufthål.

De flesta uppfödare inkuberar vid rumstemperatur, ca 22-27 °C, och äggen kläcks efter 60-90 dagar. Sval inkubation tar längre tid, men ger enligt erfarna uppfödare större och snabbare växande ungar. Varmare inkubation förkortar tiden, men över ca 28 °C ökar risken för att fostren dör. Ägg som faller ihop eller blir gula och möglade är oftast obefruktade. Låt dem ligga tills du är säker.

Uppfödning av ungar

Ungarna mäter ca 2,5 cm från nos till kloak och väger omkring 3 g vid kläckningen. De ömsar skinn inom det första dygnet. Flytta dem till en liten låda med hushållspapper eller sphagnum, grenar och en växt, och spraya dagligen. De lever på gulesäcken de första dagarna och börjar äta efter ett par dagar.

Ge samma pulverkost som till de vuxna dagligen eller varannan dag och små insekter 1-2 gånger i veckan, pudrade med kalk med D3-vitamin. Ungar nafsar gärna varandra i svansen, så håll dem enskilt eller i små grupper på 2-4 av samma storlek, och dela dem direkt om någon halkar efter eller förlorar svansen. Väg dem regelbundet. De är fullvuxna efter ett och ett halvt till två år.

Hälsa och vanliga misstag

Gargoylen är härdig, och de flesta problem beror på fel värme, fukt eller foder. De typiska felen är:

• För hög temperatur, till exempel i ett terrarium vid ett fönster på sommaren. Det ger stress, aptitlöshet och i värsta fall döden.
• För lite kalk och D3-vitamin, särskilt hos unga djur och avelshonor. Det ger mjuka käkar, krokiga lemmar och darrningar. Använd en bra färdigkost och pudra insekterna.
• Konstant blött bottensubstrat och dålig ventilation, som ger mögel och hudproblem.
• Hudrester på tår och svansspets. Ge ett fuktigt gömställe och lossa resterna försiktigt med ljummet vatten.
• Tappade svansar efter hantering eller slagsmål. Svansen växer ut igen, men blir sällan lika fin som förut.
• Bett och skador när hanar hålls tillsammans, eller när en hane är för hårdhänt mot honan.

Ett friskt djur har klara ögon, en fyllig svansrot och ett bra grepp. Sök veterinär med erfarenhet av kräldjur om geckon tappar i vikt, inte äter på flera veckor eller verkar slö.